Att skriva en intresseväckande baksidestext

Det sägs ibland att man bör kunna presentera sin bok i en enda mening.

Jag brukar ha ganska svårt att koka ner mina manus till den nivån.

Skulle jag ändå prova att göra det med Den som står dig närmast skulle det kanske bli:”Den som står dig närmast är en roman som handlar om att leva med efterverkningarna av ett ögonblicksverk.”

Ganska intetsägande. Vad säger en enda mening, egentligen? Som tur är, går det bra att använda lite mer än en mening när det gäller baksidestexten. Ibland har jag hört råd om att skriva en baksidestext till ett pågående manus, för att komma åt kärnan i texten. Det har jag aldrig gjort, men jag förstår tanken bakom. Baksidestexten ska ju koka ner hela historien i ett kort, kärnfullt uttalande. Det kan såklart ockå vara till hjälp under tiden man skriver.

Nu, med manuset på sättning (det vill säga att det görs redo för tryck) är det förstås ett måste att få till en baksidestext. Så för första gången i mitt liv började jag försöka sammanfatta ett manus i några få meningar. Efter lite bollande fram och tillbaka med förlaget blir den såhär på den färdiga boken:

Hur långt kan en människa gå för att stå ut med det oförlåtliga?

Alma har isolerat sig i sin lägenhet. Hela hennes värld består av

ett rum och kök, högarna av böcker och datorn som blivit hennes

främsta länk till livet utanför. Alma som en gång skulle lägga hela

världen för sina fötter.

Vad var det som hände? Och vem är den lilla flickan, som en dag

står utanför hennes dörr?

Skakad är en stark roman som blottlägger det vi kanske inte

vill se: att gränsen mellan god och ond ibland är så tunn att den

brister på ett ögonblick. 

När jag skrev det allra förslaget till baksidestext, som sedan justerats lite men har alla grundelement kvar, tänkte jag ganska mycket som när jag skrivit artiklar: Presentera det viktiga först.

·       Vem handlar det om?

·       Vari ligger konflikten/spänningen?

·       Vad är kärnan?

Skillnaden mot att skriva en artikel är naturligtvis att där ger man också alla svar. Det är såklart ganska dumt att göra det i en baksidestext, eftersom den ska locka läsaren vidare till resten av boken. Här är alltså en sak som skiljer sig med baksidestexten, nämligen:

·       Ha med ett element av mystik som lockar till vidare läsning.

Alma är huvudpersonen och alltså introduceras hon nästan genast i baksidestexten. Samtidigt presenteras också en konflikt: Alma var tydligen en person som en gång tog för sig, men nu har hon skärmat av sig från världen. Varför? Ett element av mystik tillförs i flickan som dyker upp utanför Almas dörr. Och slutligen, själva kärnan i historien, den korta sammanfattningen sist i baksidestexten.

Så har jag alltså tänkt.

Vad tycker ni? Min första baksidestext! Hiss eller diss?